Articles
Tänka om byggavfall: Hur de minsta materialen gör störst skillnad
15 maj 2025
Tillbaka till bloggar
När vi pratar om byggavfall tänker vi ofta på stora mängder rivningsmassor, metallskrot eller betongrester. Men i omställningen till cirkulärt byggande är det ofta de minsta materialen – pallar, kabeltrummor, pallkragar – som bär på den största outnyttjade potentialen. Dessa ödmjuka komponenter, som används och slängs i miljontals varje år, kan spela en avgörande roll för att minska klimatpåverkan, sänka kostnader och skapa ett mer hållbart byggande.
Den dolda boven i byggavfallet
Globalt står bygg- och rivningsverksamhet för ungefär en tredjedel av allt avfall som genereras. I EU är det den största avfallsströmmen sett till volym, och utgör cirka 25–30 % av det totala avfallet. Även om mycket av detta är betong, tegel och asfalt, glöms ofta logistikmaterial som träpallar bort – trots att de är fullt återanvändbara.
Enbart i Sverige används över 18 miljoner träpallar varje år, och många av dem kasseras efter endast en användning. Det är en enormt förlorad möjlighet – inte bara ur resursperspektiv, utan också klimatmässigt. Varje ny pall innebär i genomsnitt cirka 27 kg koldioxidutsläpp, från produktion till transport och slutligen förbränning.

Små material – stor klimatnytta
Även om byggbranschen gjort framsteg inom återvinning av stora material, hamnar mindre logistikkomponenter i skymundan. Träpallar planeras sällan in i projektens hållbarhetsarbete trots att de kan ge konkreta, skalbara klimatbesparingar.
Återbruk eller reparation av en enstaka pall kanske känns obetydligt – men när det sker i stor skala på byggarbetsplatser över hela landet, blir effekten kraftfull:
Återbruk av 100 000 pallar kan spara cirka 2 700 ton CO₂ – vilket motsvarar utsläppen från över 580 bilar under ett helt år.
Uppsamling och reparation av skadade pallar skapar lokala gröna jobb och minskar behovet av jungfruligt trä.
Samordnat återbruk mellan byggarbetsplatser främjar resurseffektivitet och en cirkulär företagskultur.
Samtidigt arbetar Sverige aktivt med att uppnå sina klimatmål, minska avfall till deponi och förbränning, vilket gör det avgörande att ta vara på även mindre men frekvent förekommande material.

Digitala verktyg möjliggör cirkulär logistik
För att återbruk ska fungera i praktiken krävs digitala lösningar som förenklar samarbetet. Här kommer verktyg som Pallwise in – en plattform som gör det möjligt att spåra, samla in och återdistribuera pallar och andra byggmaterial. I stället för att beställa nya pallar inför varje transport, kan företag använda ett gemensamt system för att cirkulera material.
Övergången från linjär till cirkulär logistik skapar flera fördelar:
📦 Optimering av lager – full kontroll över var pallar finns och hur de rör sig.
🔁 Slutna kretslopp – skadade pallar repareras eller omdirigeras till nya byggplatser.
🌍 Klimatrapportering – automatiserad visualisering av sparade utsläpp och miljöpåverkan.
På så sätt går hållbarhet från att vara ett löfte – till att bli en integrerad del av verksamheten.
Bild som illustrerar vår huvudperson ”Palle” som ansluter till vår Pallwise-plattform för pallhantering och hållbarhet
Utanför pallen: Andra förbisedda resurser
Pallen är bara början. Samma principer gäller för andra material som ofta glöms bort:
Kabeltrummor i trä eller plast kastas ofta efter en gång, men kan enkelt återanvändas.
Pallkragar, som används för att organisera material, är hopfällbara och kan återcirkuleras.
Plastlådor och små metallkomponenter kan samlas in, registreras och återanvändas i flera byggcykler.
Tillsammans utgör dessa material en osynlig avfallsström – men en som erbjuder stora möjligheter till förbättring.
Ett nytt synsätt på resurser
Omställningen till cirkulärt byggande kräver mer än digitala verktyg – den kräver ett nytt sätt att se på material och avfall. Det handlar om att:
Sluta betrakta tillfälliga logistikartiklar som engångsartiklar
Skapa incitament för återanvändning inom branschen
Införa krav på återbruk i offentliga upphandlingar
Vissa kommuner går redan före. Exempelvis har Stockholms stad infört krav på cirkulära inslag i byggprojektens upphandlingar – där en viss andel av materialet ska vara återanvänt.
Samtidigt utvecklar aktörer riktlinjer för cirkulär bygglogistik – vilket tydligt visar att förväntningarna på återbruk nu är en del av normen.

Slutsats: Små steg, stor förändring
I byggbranschen – där miljarder ton material flyttas varje år – kan de minsta komponenterna skapa de största hållbarhetsvinsterna. Träpallar, kabeltrummor och pallkragar kanske inte är de mest synliga materialen, men de är frekventa, enkla att återbruka och fulla av potential.
Genom att tänka om kring logistikresurser, använda digitala verktyg som Pallwise och sätta återbruk i fokus kan byggsektorn minska utsläpp, minska kostnader och bidra till ett mer hållbart samhälle.
Skriven av
Lucas Thompson