Resources
Pallonomi: Tänk om pallar hade en riktig marknad?
12 juni 2025
Tillbaka till bloggar
Inledning: En hypotetisk framtid som snart kan bli verklighet Tänk dig en värld där begagnade pallar inte längre är en eftertanke eller en sopbörda—utan istället likvida, spårbara tillgångar med faktiskt marknadsvärde. Tänk dig prissättningsmodeller, digitala handelsplattformar och incitament kopplade till cirkularitet. Välkommen till Pallonomi—en spekulativ men datadriven blick på hur en fungerande återanvändningsmarknad för pallar skulle kunna förändra en hel bransch.
1. Den osynliga pall-ekonomin
Pallar är logistikens tysta arbetshästar. Varje år cirkulerar över 5 miljarder pallar globalt. I Europa uppskattas över 600 miljoner pallar vara i aktiv användning samtidigt. Trots detta sker det mesta av pallutbytet informellt—utan spårbarhet, utan värdeoptimering och ofta med onödigt svinn.
De flesta pallar:
Köps billigt och slängs efter användning,
Hamstras i lager “för säkerhets skull”,
Bränns eller krossas p.g.a. brist på bättre alternativ.
Men tänk om detta beteende förändrades av marknadslogik?
2. Prissättning: Från skrot till tillgång
Idag varierar värdet på begagnade pallar kraftigt beroende på:
Träslag (hårdträ vs mjukträ),
Standardisering (t.ex. EUR/EPAL),
Geografi och transportkostnad,
Säsongsbaserad efterfrågan.
I en digital, realtidsbaserad marknad skulle detta kunna översättas till tydliga prisindex – precis som med råvaror eller energi.
Spekulativa prisnivåer i en framtida pallmarknad:
Palltyp | Baspris (SEK) | Skickspåslag | CO₂-besparingskredit |
---|---|---|---|
EUR/EPAL (Standard) | 85 | +15–30 | +5–10 |
Engångspall | 40 | +5–10 | +3–5 |
Kabeltrumma | 100 | +20–40 | +10–15 |
Pallkrage | 55 | +10–20 | +4–6 |
Priserna skulle variera beroende på:
Utbud/efterfrågan per region,
Cirkulationsgrad och spårbarhet,
CO₂-besparingar och certifierad återanvändning.

3. Digital spårbarhet: Nyckeln till en fungerande marknad
För att detta ska fungera krävs spårbarhet. Varje pall behöver en digital identitet—genom QR-kod, RFID-tagg eller en digital "passbok". Det skulle möjliggöra:
Livscykelspårning: Från produktion till varje användning och återvinning.
Ägarhistorik: Möjliggör pant, uthyrning eller returprogram.
CO₂-data: Möjliggör verifierade miljöpåståenden i ESG-rapportering.
En digital tvilling för varje pall gör att den kan behandlas som en tillgång—inte ett avfall. Appar som Pallwise har redan börjat bygga denna framtid: återanvändning, dokumentation och klimatnytta i en och samma lösning.

4. Cirkulära incitament: När återbruk lönar sig
Hur skulle olika aktörer agera i detta nya ekosystem?
a. Byggarbetsplatser
Skulle:
Lista begagnade pallar för försäljning eller upphämtning,
Tjäna klimatkrediter vid återlämning,
Få digitala certifikat för sina hållbarhetsmål.
b. Logistikföretag
Skulle:
Köpa återanvända pallar lokalt till lägre pris,
Minska transportutsläpp,
Spåra pallflöden och klimatpåverkan automatiskt.
c. Kommuner & Ideella organisationer
Skulle:
Samla och vidarefördela pallar i återbrukssystem,
Skapa arbetstillfällen inom cirkulär ekonomi,
Driva sociala projekt med hjälp av appar som Hjärtis.
5. Miljömässig och ekonomisk potential

En fungerande återanvändningsmarknad kan skapa enorm effekt:
🌍 Miljöfördelar
Upp till 30–50 kg CO₂ sparas per återanvänd pall.
Minskad avskogning och sopförbränning.
Mindre avfall och deponi.
💰 Ekonomiska vinster
Nya jobb inom reparation, upphämtning och logistik.
Lägre inköpskostnad för företag och kommuner.
Bonusar i klimatredovisning eller skattelättnader.
I Sverige, om bara 10% fler pallar återanvänds årligen, kan det innebära:
10 miljoner fler återanvända pallar,
400 000 ton CO₂ besparat,
150 miljoner SEK i samhällsekonomisk vinst.
6. Hinder och möjliggörare
Inget spekulativt scenario är komplett utan att diskutera friktion.
🛑 Hinder:
Brist på digital infrastruktur och standardisering,
Oklar juridik kring pallägande och ansvar,
Trögrörliga vanor i bygg- och lagerbranschen.
✅ Möjliggörare:
Statliga upphandlingar med cirkulära krav,
Pilotprojekt på byggarbetsplatser,
AI-lösningar som matchar behov med tillgång automatiskt.

7. Nästa steg: Från “tänk om” till “vad nu”
Vi ser redan början på pallonomi i praktiken:
AI-baserad planering av återanvändning,
Klimatintyg och CO₂-certifikat för varje pall,
Dataoptimerade belöningssystem för hållbart beteende.
Med ökande klimatkrav och ekonomiska drivkrafter är detta inte längre en fantasivärld—utan ett möjligt systemskifte.
Slutsats: En ny logik för en ny ekonomi
Pallar må vara enkla, men i sin enorma skala representerar de en konkret väg till cirkulär ekonomi i praktiken. Prissättning. Spårbarhet. Incitament. Det handlar inte bara om trä—utan om att tänka om från grunden.
Pallonomi är inte science fiction—det är ett nästa logiskt steg, pall för pall.
Skriven av
Lucas Thompson