Varje gång du ser en ny träpall på en byggarbetsplats eller lagerhylla är det lätt att tänka att det bara är "en pall". Men vad krävs egentligen för att tillverka 100 nya träpallar? Hur många träd fälls? Vad är kostnaden – inte bara i pengar, utan för klimatet och vår biologiska mångfald?

I detta blogginlägg gräver vi djupare i den dolda miljökostnaden bakom träpallar och visar varför återanvändning är en nyckelstrategi för att skydda våra skogar. Det här är också svaret på vårt populära LinkedIn-pallquiz. Så låt oss avslöja sanningen bakom alternativen 1, 5 eller 10 träd... 🌳

📦 Hur många träd krävs för 100 träpallar?

Svaret: Ungefär 5 stora träd. 🌳🌳🌳🌳🌳

Så här räknar vi:

• En standard EUR-pall innehåller cirka 25 kg trä.

• 100 pallar = 2 500 kg (2,5 ton) trä.

• En mogen gran eller tall på cirka 18–20 meter kan ge omkring 0,5 kubikmeter sågbart virke, vilket motsvarar ca 500 kg trä.

• Alltså krävs cirka 5 fullvuxna träd för att tillverka 100 pallar.

🌍 Det kanske inte låter som mycket, men skala upp det till hela Sveriges eller Europas bygg- och logistiksektor – då handlar det om miljoner pallar och hundratusentals träd varje år.

🌡 Klimatkostnaden: Mer än bara koldioxid

Att fälla träd frigör inte bara bundet kol – det påverkar även ekosystemet. Här är några viktiga punkter att känna till:

1. Koldioxidutsläpp

• När träd huggs ner slutar de att binda koldioxid. Dessutom frigörs en del koldioxid vid förbränning av avfall och bearbetning av virket.

• Enligt beräkningar från skogsindustrin och miljöorganisationer orsakar produktionen av 100 nya pallar i snitt cirka 200–300 kg CO₂-utsläpp (utan att räkna med transporter).

2. Energiåtgång

• Att såga, torka och bearbeta virket kräver energi – ofta från fossila källor.

• Torkning av pallar är särskilt energikrävande eftersom virket måste ner till rätt fuktnivå.

🐿 Biologisk mångfald: Den osynliga förlusten

När skogar brukas i hög takt, påverkas inte bara trädpopulationen utan även djurliv och ekosystem:

• Skogsavverkning minskar livsutrymmet för djur som fåglar, insekter och små däggdjur.

• Monokulturer (t.ex. granplantager) ersätter naturliga skogar och gör ekosystemet mer sårbart.

• Vissa träslag som används till pallar kommer även från känsliga områden, där avverkning hotar skyddsvärda arter.

🔁 Varför återanvändning är nyckeln

Återanvändning av pallar är en av de enklaste och mest effektiva sätten att minska trycket på skogen. Här är varför:

1. Varje återanvänd pall = ett träd som får stå kvar

• En pall kan återanvändas 5–7 gånger innan den måste repareras eller kasseras.

• Med smart logistik och samarbete inom branschen kan livslängden förlängas ännu mer.

2. CO₂-besparing vid återanvändning

• Återanvända pallar kräver nästan ingen ny energi eller nya resurser – bara lite logistik och kanske en spik eller två.

• Det uppskattas att varje återanvänd pall kan spara upp till 3 kg CO₂ jämfört med nyproduktion.

3. Ekonomiskt och miljövänligt

• För företag innebär återanvändning inte bara ett mindre klimatavtryck, utan även lägre kostnader för inköp, transport och avfallshantering.

🌳 Framtiden: Pallräddning och cirkulära flöden

Pallwise arbetar för att göra det enkelt att återanvända pallar genom att koppla ihop aktörer som vill bli av med pallar med dem som behöver dem. Det handlar inte bara om logistik – det är en insats för miljön, ekonomin och framtida generationer.

Tänk så här:

• 100 återanvända pallar = 5 räddade träd

• 1 000 återanvända pallar = 50 räddade träd 🌲

• 10 000 pallar = en hel liten skog som får stå kvar

📢 Slutsats: Små val, stor skillnad

Att välja återanvända pallar framför nya kan verka som en liten handling. Men när tusentals företag gör det – vecka efter vecka – får det verklig effekt. Vi skyddar skogar, minskar utsläpp och stärker det cirkulära samhället.

Så nästa gång du står inför valet att köpa nya eller återanvända pallar, tänk på de fem träden du räddar. 🌍💚