Inledning

Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallskategorierna i Sverige, både sett till volym och miljöpåverkan. Varje år genererar byggsektorn miljontals ton avfall — allt från trä, betong och metall till plast, gips och förorenad jord. Det gör branschen till en nyckelspelare i Sveriges arbete för att uppnå en hållbar avfallshantering och en mer cirkulär ekonomi.

I den här artikeln utforskar vi hur byggavfall hanteras inom Sveriges avfallssystem, vilken roll byggsektorn spelar i den övergripande avfallsbilden och hur återanvändning — i synnerhet av pallar — kan bidra till att minska klimatpåverkan och öka resurseffektiviteten.

Byggsektorns betydelse i den nationella avfallsstrukturen

Sveriges totala avfallsmängd uppgick till över 160 miljoner ton under ett enskilt år, enligt Naturvårdsverkets rapportering. Av detta stod bygg- och rivningssektorn för nästan en tredjedel. Det betyder att byggbranschen inte bara påverkar miljön genom materialanvändning och energiåtgång, utan även genom mängden restprodukter som måste tas om hand — ofta med betydande klimat- och transportkostnader.

Avfallet från byggbranschen består till största delen av betong, trä, tegel, metall och isoleringsmaterial. Även om en viss andel av detta går till återvinning, slutar fortfarande mycket som deponi eller energiåtervinning. Det finns med andra ord stor potential för förbättring — och här spelar logistiklösningar och återbruk en avgörande roll.

Hur byggavfall hanteras i praktiken

Den svenska lagstiftningen ställer tydliga krav på byggbranschens aktörer. Enligt avfallsförordningen och miljöbalken är det byggherrens ansvar att se till att byggavfall sorteras, dokumenteras och hanteras på ett miljömässigt korrekt sätt. Vid större projekt krävs dessutom en detaljerad avfallsplan, där mängder, flöden och åtgärder ska specificeras.

På byggarbetsplatser innebär detta att containrar eller uppsamlingsytor ska finnas för olika materialtyper. Trä för sig, metall för sig, betong för sig — och farligt avfall måste alltid hanteras separat. Ändå är det långt ifrån alla projekt som når upp till EU:s mål om att minst 70 procent av icke-farligt byggavfall ska återvinnas eller återanvändas. Det visar att det behövs både tekniska lösningar, bättre incitament och förändrade arbetsrutiner för att ta nästa steg.

Pallåteranvändningens roll i den cirkulära byggsektorn

Ett område som ofta förbises men har stor potential är hanteringen av lastpallar. Pallar används i nästan varje leverans till byggarbetsplatser — de bär tegel, cement, isolering, rör och mycket mer. I många fall slängs dessa pallar efter engångsbruk, vilket leder till onödiga materialförluster och ökade utsläpp från både produktion och avfallstransporter.

Genom att återanvända pallar i stället för att kassera dem kan företag minska både kostnader och miljöpåverkan. Det kräver dock ett fungerande system för insamling, förmedling och logistik. Här kommer digitala lösningar in — som till exempel Pallwise.

Med Pallwise kan företag rapportera överskott av pallar, matchas med andra som behöver dem, och få data på sparad CO₂. Det är ett exempel på hur teknik kan förenkla cirkulära flöden i en traditionellt linjär bransch. I praktiken kan ett enda större byggprojekt som återanvänder sina pallar spara flera ton koldioxid — utan att kompromissa med effektiviteten.

Från utmaning till möjlighet

Det finns naturligtvis utmaningar. Många företag ser pallhantering som en logistisk detalj snarare än en hållbarhetsfråga. Det saknas ibland ekonomiska incitament för återbruk, och bristen på samordning mellan olika aktörer gör att resurser går förlorade. Men samtidigt öppnas nya möjligheter. Miljöcertifieringar ställer allt högre krav, digitala plattformar förenklar återbruk, och intresset för cirkulär ekonomi växer snabbt.

Byggsektorn har därför mycket att vinna på att omvärdera hur man hanterar sitt avfall. Genom att integrera lösningar som återanvändning av pallar i sina projekt, kan företag inte bara förbättra sina klimatavtryck — utan också sänka kostnader och öka sin konkurrenskraft.

Avslutning

Sveriges avfallshanteringssystem är i ständig förändring, och byggsektorn är en av de mest betydelsefulla aktörerna i denna transformation. För att lyckas behöver vi lyfta blicken från enbart traditionell avfallshantering till att omfamna nya lösningar där återbruk och digitalisering samverkar.

Pallåteranvändning är ett konkret exempel på hur vi kan bygga smartare — både för plånboken och planeten. I en bransch där varje ton räknas och varje detalj påverkar helheten, är det dags att se pallen som mer än bara en bärare. Den är en nyckel till framtidens hållbara byggande.